just enough
det spelar faktiskt ingen roll om man tittar in i spegeln osminkad med oplattat hår och inte de nyaste kläderna på. det ska inte spela någon roll. och jag tror faktiskt att insidan speglar utsidan rätt bra. för om du tänker efter, att lära känna en "ful" person med en underbar insida är en underbar upplevelse medan en "snygg" person med en insidan och hjärta av sten bara är en besvikelse.
att lyckas gå till skolan eller ens gå utanför dörren med uppsatt hår och gårdagens jeans är inte fult utan mer fint. för det är mänskligt. vi är inte på topp varje dag, vi är inte gjorda för det. vi är gjorda för livet. det liv som går upp och ner, det liv som går som en bergochdalbana - vi är inte ens gjorda för att livet ska vara en dans på rosor. jag vägrar också tro att livet är gjort för att man ska klara av det själv, vi behöver varandra och jag väljer att tro att det var därför vi var skapade.
människor som människor - våra brister och styrkor gör oss till människor och tillsammans blir vi oemotståndliga.
världen består av över sju biljoner människor - för mig är det omöjligt att det inte skulle finnas någon som var en lik. någon som man klickade med direkt och det bästa är att det kan finnas flera sådana. det sägs att det finns någon i den stora vida världen som är din själsfrände.
och visst, alla kanske inte hittar den men trots det så händer det av ett skäl - för allt har en mening, enligt min mening.
att lyckas ta kärlek till hjärtat är guld värt. att kunna må dåligt och att när man förpestar sig själv kunna ta till sig att det finns människor, så många människor som älskar en för just den man är. den personen som man sitter och kvävs av att vara, just den personen är så oerhört älskad. just den personen, just du är någons dröm, någons allt, någons värld.
och då ska man egentligen kunna ställa sig framför spegeln och se kärleken som finns i ens ögon och strålarna som strålar genom det där leendet som så många mår så bra av att se. man kan skratta lite för sig själv för att bevisa att det finns minst en i världen som älskar att höra det.
att lyckas gå till skolan eller ens gå utanför dörren med uppsatt hår och gårdagens jeans är inte fult utan mer fint. för det är mänskligt. vi är inte på topp varje dag, vi är inte gjorda för det. vi är gjorda för livet. det liv som går upp och ner, det liv som går som en bergochdalbana - vi är inte ens gjorda för att livet ska vara en dans på rosor. jag vägrar också tro att livet är gjort för att man ska klara av det själv, vi behöver varandra och jag väljer att tro att det var därför vi var skapade.
människor som människor - våra brister och styrkor gör oss till människor och tillsammans blir vi oemotståndliga.
världen består av över sju biljoner människor - för mig är det omöjligt att det inte skulle finnas någon som var en lik. någon som man klickade med direkt och det bästa är att det kan finnas flera sådana. det sägs att det finns någon i den stora vida världen som är din själsfrände.
och visst, alla kanske inte hittar den men trots det så händer det av ett skäl - för allt har en mening, enligt min mening.
att lyckas ta kärlek till hjärtat är guld värt. att kunna må dåligt och att när man förpestar sig själv kunna ta till sig att det finns människor, så många människor som älskar en för just den man är. den personen som man sitter och kvävs av att vara, just den personen är så oerhört älskad. just den personen, just du är någons dröm, någons allt, någons värld.
och då ska man egentligen kunna ställa sig framför spegeln och se kärleken som finns i ens ögon och strålarna som strålar genom det där leendet som så många mår så bra av att se. man kan skratta lite för sig själv för att bevisa att det finns minst en i världen som älskar att höra det.
Kommentarer
Trackback
