-

jag förbannar verkligen mig själv för vem du är för mig och hur svårt det är att släppa det.
så svårt att släppa personen som hjälpte mig att växa till den jag är idag, personen som visade mig vad äkta vänskap är men samtidigt personen som visade hur vänskap kan såra.
och varför man inte ska låta dem komma så nära.
du kom mig närmare än något annan men jag kom inte ens hälften så nära dig.
så många osvarade frågor, så många funderingar.
men den stora frågan är fortfarande; varför var jag inte tillräcklig?`varför ville du inte vara vän med mig? varför vill du inte ens prata med mig?
frågorna som jag aldrig kommer få svar på, frågor som med tiden kommer bli begravda.
en vänskap som såsmåoningom kommer vara nedgravd men samtidigt en vänskap som kommer kännas, en vänskap som förändrade mig.
alla säger att du inte ens är värd tanken längre och det 'är du inte men jag kan inte låta bli.
jag har så fantastiska vänner nu, så varför bryr jag mig fortfarande?
jag vet att du inte ville vara min vän för att jag inte längre kunde vara dig till lags hela tiden, för att du inte längre kunde ropa och jag kom springande.
varför är det då mig som det tynger ner? varför inte dig?
hur kan en vänskap gå från så mycket till ingenting inom så lite tid, hur kunde gå utan ett hejdå.
är det för mycket begärt?
allt jag vill är att få ett avslut på det här eller helst för dig att erkänna dina fel.
men nej, det gör du aldrig, det ligger inte i din natur.
ett förlåt skulle du aldrig våga dig på.